Stadgar & policy.
Två dokument styr föreningens arbete. Stadgarna är föreningens grundlag, beslutad av medlemmarna på årsmötet. Policydokumentet utformas av styrelsen i enlighet med stadgarnas § 9, och klargör hur relevanta frågor hanteras i ljuset av stadgarna. Växla mellan dokumenten nedan.
Stadgar i Beteendeterapeutiska föreningen
BTF:s nuvarande stadgar har antagits 2025. Ändring av stadgarna kräver 2/3 majoritet vid två på varandra följande årsmöten (§ 9).
Ändamål
Beteendeterapeutiska föreningen (BTF) bildades 1971 och är en sammanslutning av personer intresserade av och villiga att verka för beteendeterapier samt för att stödja dess utövare. Detta ska ske genom att främja forskning, utbildning och behandling av relevans för beteendeterapier samt dess utövare. Föreningens uppgift är att informera om beteendeterapier och att verka för samarbete med andra föreningar, såväl i Sverige som i andra länder, som har en liknande inriktning. Föreningen ska också verka för att beteendeterapier bedrivs enligt föreningens etiska riktlinjer.
Beteendeterapi
Beteendeterapi är en form av psykologisk behandling/psykoterapi som syftar till att förstå och påverka mänskligt beteende. Åtgärder grundade på beteendeterapi kan tillämpas inom exempelvis hälso- och sjukvård, arbetsrehabilitering, barns utveckling, samhällsanalys, kriminalvård, organisationsutveckling och pedagogik.
Föreningen ser den beteendeterapeutiska inriktningen som bred, inkluderande och i ständig utveckling. Den har sina historiska rötter i inlärningspsykologin och har successivt kommit att inkludera kunskap från ett flertal vetenskapliga områden. Föreningen menar att beteendeterapi alltid bör grundas på vetenskap, såväl i form av utvärderande effektforskning som grundforskning.
Medlemskap
Föreningen är en intresseförening och som medlem kan antas den som stöder föreningens ändamål i enlighet med § 1.
Eftersom BTF är en ideell förening utgör medlemsavgiften basen för föreningens ekonomi. Medlem är skyldig att till föreningen erlägga årsavgift, vars storlek fastställs av årsmötet. Medlemskapet upphör om medlemmen begär utträde eller inte har betalat årsavgift. Medlem kan uteslutas om den handlat i strid med föreningens stadgar, etiska riktlinjer eller på annat sätt uppenbart skadat föreningens anseende eller verksamhet. Beslut om uteslutning av medlem ska i sådana fall fattas av årsmötet med 2/3 majoritet. Uteslutningsärenden ska vara styrelsen tillhanda två månader innan nästkommande årsmöte. Innan årsmötet ska den för uteslutning aktuella medlemmen beredas möjlighet att skriftligen framlägga sina synpunkter.
Styrelse
Styrelsen består av ordförande, kassör, fem ledamöter och två suppleanter. En av ledamöterna ska vara studeranderepresentant som ska vara studerande på grundutbildning. Endast medlem är valbar till styrelsen. Mandattiden är ett år. Omval kan ske utan formell begränsning. Val till styrelsen ska ske vid årsmötet och styrelsen konstituerar sedan sig själv. Styrelsen sammanträder då ordföranden så finner erforderligt eller då minst två ledamöter gör framställan därom till ordföranden. Styrelsen är beslutför om minst fyra ledamöter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden företräder, utom vid personval då lotten skiljer. Styrelsens möten ska protokollföras. Styrelsen är mellan årsmötena föreningens högsta och beslutande organ. Det åligger styrelsen att till varje årsmöte avge berättelse över föreningens verksamhet under det gångna året.
Valberedning
Valberedningen, som utgörs av tre ledamöter, utses av årsmötet för ett år i taget. Valberedningen föreslår kandidater till styrelsen, revisorer och revisorssuppleanter samt redaktörer för föreningens vetenskapliga tidskrift. Valberedningen ska senast en månad innan årsmötet inkomma med förslag på förtroendevalda.
Firmateckning
Handling, som utfärdas för föreningen, ska undertecknas med föreningens firma (Beteendeterapeutiska föreningen) samt underskrivas av firmatecknare. Föreningens firma tecknas av ordförande samt kassör var för sig.
Revision
Föreningens räkenskapsår omfattar tiden 1/1 – 31/12. Föreningens räkenskaper ska avlämnas till revisorerna senast en månad innan årsmötet. Revisorerna ska till styrelsen avlämna till årsmötet ställd berättelse. Berättelsen ska innehålla besked huruvida revisorerna tillstyrker ansvarsfrihet för föreningens ledamöter.
Årsmöte
Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Rösträtt äger var och en som är medlem i föreningen. Ordinarie årsmöte hålls en gång årligen under februari–mars. Kallelse till årsmöte ska av styrelsen utsändas minst tre veckor i förväg genom brev eller e-post till medlemmarna. I kallelsen ska anges de beslutsärenden som ska förekomma på årsmötet. Övriga ärenden kan anmälas på årsmötet. Då styrelsen anser det påkallat, eller då en av revisorerna eller minst 1/10 av föreningens medlemmar begär det, ska extra årsmöte utlysas på samma sätt som till ordinarie årsmöte. Vid utlysande av extra årsmöte ska skäl härtill anges. Andra än i kallelsen angivna frågor får inte tas upp till behandling vid ett sådant extra årsmöte.
Vid ordinarie årsmöte ska förekomma:
- Val av presidium för årsmötet, bestående av ordförande, sekreterare samt två justerare tillika rösträknare. Fastställande av röstlängd.
- Fråga om årsmötets behöriga utlysande.
- Genomgång av styrelsens verksamhetsberättelse.
- Genomgång av revisionsberättelse samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
- Val av styrelse (ordförande, kassör, åtta ledamöter, två suppleanter samt en studeranderepresentant).
- Val av två revisorer och personliga suppleanter för dessa till föreningen respektive tidskriften.
- Val av chefredaktör och redaktör för föreningens vetenskapliga tidskrift.
- Val av ordförande samt två ledamöter till valberedning.
- Fastställande av medlemsavgift samt budgetförslag för kommande verksamhetsår.
- Övriga ärenden.
Beslut vid årsmötet fattas med enkel majoritet med undantag för vad som sägs i § 3 angående uteslutande av medlem samt i § 9 angående stadgeändring. Beslut fattas med acklamation. Votering sker om medlem och/eller årsmötespresidium önskar det. Vid personval tillämpas relativ majoritet och voteringen ska vara sluten om medlem önskar det. Vid lika röstetal avgörs personvalet genom lottning om inte annat beslutas av årsmötet innan valet förrättas. Medlem äger rätt att företrädas av annan medlem genom fullmakt. Önskar någon vid årsmötet företräda annan person genom fullmakt ska denna tillställas styrelsen en vecka före stämman. Ingen får dock företräda mer än ytterligare en annan medlem. Motion till årsmötet angående föreningens verksamhet kan väckas av enstaka medlem och ska för att kunna behandlas vara styrelsen tillhanda två månader innan årsmötet. Även styrelsen kan inom denna tidsram lämna in propositioner till årsmötet. Protokoll förda vid årsmötet samt vid extra årsmöten ska skrivas och justeras inom fyra veckor.
Föreningens stadgar
För beslut om ändring av föreningens stadgar erfordras 2/3 majoritet för förslag därom vid två på varandra följande årsmöten, varav minst ett ordinarie.
I tillägg till dessa stadgar har föreningen policydokument som utformas av styrelsen. Policydokument ska formuleras i enlighet med föreningens stadgar. Avsikten är att i skrift klargöra hur relevanta frågor ska hanteras i ljuset av stadgarna. Policydokument kan förändras av sittande styrelse och bör fungera som en röd tråd samt ge stabilitet åt föreningens verksamhet.
Upplösning av föreningen
För beslut om föreningens upplösning erfordras 2/3 majoritet av närvarande medlemmar vid två på varandra följande årsmöten, med minst en månads mellanrum, varav minst ett ordinarie. Vid föreningens upplösning ska de behållna tillgångarna tillfalla European Association for Behavioural and Cognitive Therapies.
Policydokument för Beteendeterapeutiska föreningen
Detta är policydokument i enlighet med § 9 i föreningens stadgar. Policyn utformas av styrelsen och klargör hur relevanta frågor hanteras i ljuset av stadgarna.
Beteendeterapi
Beteendeterapins historiska ursprung är inlärningspsykologi och genom åren har inflytande från andra vetenskapliga områden varit tydliga. Det kanske tydligaste exemplet är det kunskapsfält som sammanfattas under begreppet kognition. Den behandlingsmodell som ofta även kallas kognitiv terapi har inkorporerats i beteendeterapin och samlingsnamnet kognitiv beteendeterapi eller KBT är nu gängse. BTF ser denna samling av behandlingsmodeller som en del av beteendeterapin.
Samma inkluderande hållning kan även gälla andra kunskapsfält, såsom exempelvis socialpsykologi, organisationspsykologi, affektpsykologi samt evolutionspsykologi. I allt sådant inkluderande av kunskap vill BTF betona vikten av att inkluderade behandlingsmodeller har empiriskt stöd och grundas på vederhäftig grundforskning.
Styrelsens syn på ändamål med föreningen
Enligt sina stadgar ska föreningen på olika vis verka för beteendeterapi och det ska ske genom att föreningen utgör ett sammanhang där medlemmar får tillgång till utbyte med kollegor samt aktuell kunskap om beteendeterapi. I tillägg till behandling vill föreningen främja forskning och utbildning.
Forskning
En central uppgift för styrelsen är att arbeta för fortsatt utveckling av vår tidskrift, Cognitive Behaviour Therapy. Styrelsen vill dessutom främja kliniknära forskning och mer omfattande forskningsprojekt genom att sammanföra olika aktörer samt uppmuntra till föreläsningar med fokus på sådan forskning.
Utbildning
Att ordna årskongress och även andra föreläsningar (såsom BTF-salonger) är en viktig del av styrelsens utbildningsåtaganden. Styrelsen vill även verka för att redan utbildade medlemmar ska kunna få tillgång till fortsatt utbildning, för uppdatering och fördjupning. Vad gäller utbildningsmarknaden i beteendeterapi mer generellt, vill styrelsen verka för att olika riktlinjer och praktiska förutsättningar gäller för:
- Legitimerande psykoterapeututbildning. Styrelsen ska verka för att beteendeterapin har en fortsatt stark ställning inom ramen för de utbildningar som drivs av universitet och högskola.
- Grundläggande psykoterapiutbildningar vars främsta syfte är att ge behörighet till att senare söka legitimationsgrundande psykoterapeututbildning. Styrelsens hållning är att universitet och högskolor, via sina behörighetskrav för antagande till legitimerande utbildning, bör styra kursplaner och säkra kvaliteten av den grundläggande utbildningen. De behörighetskrav som universiteten fastställer ska således utgöra riktlinjer för kursplaner vid grundläggande psykoterapiutbildningar med beteendeterapeutisk inriktning.
- Vidareutbildning för yrkesgrupper som kan tillämpa beteendeterapeutiska principer inom ramen för sitt yrkesutövande, men som inte ger behörighet att söka psykoterapeututbildning. Styrelsens hållning är att dessa vidareutbildningar kan ha olika omfattning och innehåll och anpassas till de olika verksamhetsområden som finns.
Handledning
Någon form av standardisering av handledarutbildning är önskvärd. I likhet med grundläggande psykoterapiutbildning bör detta hanteras på myndighets- eller högskolenivå.
Medlemsnytta
I arbetet med att föreningen ska utgöra ett kreativt socialt sammanhang, där medlemmar kan utvecklas vad gäller såväl praktisk som teoretisk kunskap i beteendeterapi, vill styrelsen fortsatt verka för utveckling av följande områden:
- Vidmakthållande och utveckling av kvalitén av föreningens två tidskrifter: Beteendeterapeuten och Cognitive Behaviour Therapy.
- Tillgång till stödjande funktioner via internet, såsom föreningens hemsida, möjlighet att söka behandlare/handledare/personer med speciell kompetens samt interaktion med andra medlemmar via KBT-listan.
- Studentarbete. Arbete med att intressera studenter på olika utbildningar för beteendeterapi ska dels ha funktionen att sprida information, dels att rekrytera nya medlemmar till föreningen.
- Arbete i relation till opinion och massmedia, för att synliggöra det beteendeterapeutiska perspektivet och betona vikten av vetenskapligt stöd för psykologiska interventioner.
- Samarbete mellan styrelsen och föreningens medlemmar, till exempel genom att involvera medlemmar i styrelsens arbete med vissa frågor via arbetsgrupper.
- Samarbete med andra föreningar med gemensamma intressen, såsom EABCT, sfKBT, WCCBT, SWABA, DBT-Sverige och ACBS-Sweden.